Bihålor är luftfyllda håligheter i ansiktets skelett som är kopplade till näsan och täckta av slemhinnor. Virus kan fasta på slemhinnan och kroppen reagerar genom sätta igång en immunreaktion. Vid en bihåleinflammation svullnar slemhinnorna i näsan och det bildas slem. I de flesta fall går sjukdomen över av sig själv, men under tiden kan det kännas jobbig och du kan få ont i bihålorna. Barn som drabbas av en inflammation i silbenshålorna får etmoidit.

Bihåleinflammation kallas för sinuit eller rinosinuit.

Symtom – svullna slemhinnor i näsan

Symtomen är till stor del en konsekvens av svullna slemhinnor i näsan. Du kan få följande symptom vid en bihåleinflammation:

• Huvudvärk samt tryck eller värk över kinderna eller pannan
• Ont i tinningen
• Snuva som rinner bakåt
• Täppt i näsan, ena sidan drabbas mer
• Försämrat luktsinne
• Smärta eller tryckande känsla i tänderna i överkäken

I de flesta fall börjar bihåleinflammationen i samband med att du blir förkyld. Det kan ta några dagar från att du kände av förkylning till att bihålorna drabbas.

Bihåleinflammation kan också vara orsakat av infektion i en tand. Då är det oftast bara en bihåla nära tanden som är påverkad, istället för att det känns på båda sidorna av ansiktet.

En bihåleinflammation i pannhålor och kilbenshålan kan sprida sig till ögonhålan och hjärnhinnorna. Det ger allvarliga symtom som hög feber och svår smärta.

Det är vanligare att du råkar ut för bihåleinflammation som vuxen än som barn. Barnens skelett är helt enkelt inte färdigutvecklat och bihålorna är mindre.

Bihåleinflammation hos barn – etmoidit

Barn under sex är får sällan inflammation i bihålorna på grund av att de inte är färdigutvecklade. De första bihålorna att utvecklas hos barn är silbenshålorna som sitter mellan ögonen, bakom näsan. En infektion i silbenshålorna kallas för etmoidit. Små barn med etmoidit får symtom i form av ögonsvullnad och förkylningssymtom.

Det är viktigt att söka vård om ditt barn drabbas för att undvika allvarliga komplikationer.

Smittar bihåleinflammation?

Inflammationen är inte smittsam i sig. Blir du smittad av en person med bihåleinflammation är det förkylningen du har smittats av.

Förkylningen kan sedan leda till en bihåleinflammation.

Kronisk bihåleinflammation

Om du har haft bihåleinflammation i mer än 12 veckor kallas det kronisk bihåleinflammation. Du har liknande symtom som vid akut bihåleinflammation men oftast utan feber.

I vissa fall är kronisk bihåleinflammation kopplad till att du har polyper i näsan eller har allergiska besvär.

Lindra besvären med en huskur

Bihåleinflammationen är en svullnad som innebär att bihålorna täpps till. Svullnaden kan du i viss mån påverka redan innan den har uppstått, men också när den väl är där.

Det finns några allmängiltiga råd och huskurer som ofta motverkar uppkomsten och utbredningen av en bihåleinflammation:

Rör på dig. Om du ser till att hålla dig i rörelse motverkar du svullnaden. En lättare promenad om dagen kan hjälpa. Du ska dock undvika fysisk aktivitet om du har feber.

Sluta röka. Rökning kan göra att bihålorna har lättare att svullna upp, så det bör du undvika.

Drick mer. Vätska gör att slemmet blir mindre segt.

Håll huvudet högt. Försök hålla huvudet högt för att minska svullnad, till exempel att lägga en extra kudde under huvudet när du vilar eller sover.

Nässpray. Avsvällande nässpray som du köpt receptfritt kan lindra symptom som täppt näsa men bör inte användas mer än tio dagar i följd. Nässpray med kortison dämpar inflammationen minskar svullnaden i slemhinnan. Kortison är ett steroidhormon som finns i många antiinflammatoriska medel.

Nässköljning. Du kan skölja näsan med en koksaltlösning för att lindra symtomen. Använd en nässköljare eller spray, och kan köpas på apoteket. Du kan även blanda din egen koksaltlösning genom att blanda ett kryddmått salt i en deciliter vatten (helst ljummet). Nässköljning lindrar endast symtomen, men snabbar inte på läkningen.

Allergimedicin. Om du har allergiska besvär är det bra att behandla dem för att minska risken för bihåleinflammation.

Tips! Har du bihåleinflammation? Gör vårt test.

När ska du söka vård?

Sjukdomen går ofta över av sig själv utan behandling inom 10 dagar. I de fall sjukdomen inte gått över inom 10 dagar eller om du utvecklar följande symtom kan du ha akut bihåleinflammation och behöver söka vård:

• Kraftig frossa och hög feber
• Det gör mycket on i pannan eller vid näsroten
• Stelhet i nacken och en känsla av kraftlöshet
• Huden kring ögat blir röd och svullen
• Allmän sjukdomskänsla

Kontakta då din vårdcentral och berätta hur du mår. Har du barn som får liknande symtom bör du söka upp en barn- eller akutmottagning.

Behandling av svår bihåleinflammation

Det finns olika behandlingsalternativ om sjukdomen inte gått över eller om du har drabbats av allvarliga symtom. Vilken behandling du får beror på vad som orsakat inflammationen och hur länge du varit sjuk. Målet med behandlingen är att minska svullnaden och se till att slem och var kan rinna ut genom att öppna upp gångarna.

Antibiotika

Vid svår bihåleinflammation kan du behöva en antibiotikabehandling. Penicillin är ett vanligt första alternativ. Om penicillin inte har någon effekt får du ett bredspektrumantibiotika som är effektiv mot flera typer av bakterier. Nackdelen med ett bredspektrumantibiotika är att det även påverkar kroppens naturliga bakterieflora.

Kortisonspray

Nässpray med det antiinflammatoriska steroidhormonet kortison dämpar inflammationen och minskar svullnaden i näsan och bihålorna. Om svullnaden orsakats av någon annat, till exempel allergier, kan en kortisonspray hjälpa. En nässpray med kortison kan ge snuva med blod. Läs alltid bipacksedeln innan användning.

Spola bihålorna

Om inte inflammationen minskar kan du behöva spola bihålorna. Spolning gör att inflammationen läker snabbare.

Operation 

Vid svår infektion kan du behöva operera bihålorna. Läkaren tömmer då bihålorna på vätska och var. Operation kan även krävas om du får återkommande infektioner.

Bihåleinflammation under graviditeten

När du är gravid är det normalt att slemhinnor i kroppen svullnar upp, även de i bihålorna. Du kan därför få mer besvär med bihåleinflammation under graviditeten. Tala med läkare eller barnmorska om vilken behandling som är bra för dig.

Följdsjukdomar är ovanliga

Följdsjukdomar är ovanliga vid en bihåleinflammation. En liten andel kan få en långdragen infektion och en inflammation med symtom som trötthet, minskad aptit, dålig luktsinne och nästäppa eller snuva. I vissa fall förekommer långdragen hosta.

I sällsynta fall kan infektionerna ge upphov till andra sjukdomar om de sprider sig utanför bihålorna.

Det är viktigt att söka vård om sjukdomen inte gått över av sig inom 10 dagar.

Tips! Har du bihåleinflammation? Gör vårt test.

Läs vidare om skillnaden på covid-19, influensa och förkylning.