✕ Stäng

Influensa

Influensa är en virussjukdom likt förkylning. Det är svårt att skilja dessa åt men den största skillnaden är att vid influensa tar det längre tid att bli frisk – upp till tre veckor. Influensa kan också orsaka följdsjukdomar som kan vara direkt livshotande för vissa människor, speciellt för äldre.

Linda Nestor, journalist och redaktör på Healthcare Media
Granskad av Annika Sörensen, leg läkare, specialist i allmänmedicin
Senast uppdaterad 7 september 2018

Influensa – kommer i epidemier

Influensa orsakas av virus och utvecklas ofta till epidemier som sprids mellan länder. Det är vanligast att den kommer till Sverige under vinterhalvåret och kan stanna kvar i ungefär fyra månader.

Det finns olika typer av influensa; typ A, typ B och typ C. Typ A är farligast, typ B är mildare och typ C är lika mild som en förkylning.

Symptom jämfört med förkylning

  • Inträffar alltid med feber (du kan även få feber när du har en förkylning men inte alltid, och i så fall i en mild grad).
  • Kraftig smärta i muskler och leder (förkylning i sin tur orsakar bara viss värk och smärta)
  • Ihållande huvudvärk (förkylning orsakar sällan denna typ av huvudvärk)
  • Extrem trötthet och utmattning i upp till tre veckor (förkylning går över snabbare än så och orsakar inte heller extrem utmattning)
  • Mildare variant eller ingen hosta, nysning, halsont eller nästäppa (jämfört med förkylning där dessa symptom är väldigt vanliga)
  • Röda, ömma ögon (vid förkylning kan viruset ta sig till ögonen också och göra dem röda men det är mer typiskt för influensa)

Smittas som förkylning

Eftersom influensa orsakas av virus så smittar det likt andra virus – genom luft och genom kontakt. Tänk på god handhygien och rör inte vid personer som är smittade.

Efter att du har kommit i kontakt med viruset tar det ungefär en till tre dagar innan du själv blir sjuk. Du är som mest smittsam det första dygnet under influensan och smittar i ungefär fem dagar efter det.

Varför kommer influensan under vinterhalvåret?

Det finns några olika förklaringar varför influensa särskilt sprider sig under vintertid, så kallad säsongsinfluensa.

En förklaring är att spray och droppar (från till exempel nysningar och hosta) som innehåller virus, sprider sig lättare och längre i kall luft.

En annan förklaring är att vi spenderar mer tid inomhus under vintern. Då är det lättare för virus att sprida sig mellan personer som tillbringar tid tillsammans på till exempel kontor eller skola.

Fungerar handsprit mot influensa?

Det har pågått en debatt om handsprit de senaste åren med professorer som till exempel Agnes Wold som menar att effekten av handsprit är överdriven och endast är effektiv mot bakterier.

Under influensasäsongen är det bästa rådet därför att tvätta händerna med tvål och vatten.

Enligt 1177 Vårdguiden ska du gärna använda handsprit under influensasäsongen. De förklarar att handsprit hjälper mot bakterier och de flesta influensa- och förkylningsvirus.

Vaccination mot influensa

Hos de flesta personer innebär influensa sängliggande i någon vecka men hos andra kan influensa leda till en influensasjukdom som kan vara livshotande.

De som mycket lättare kan drabbas av en influensasjukdom eller infektion så som lunginflammation är äldre, gravida eller de som redan är sjuka.

Därför är det gratis för personer i så kallade riskgrupper att vaccinera sig mot influensan varje år under perioden oktober till februari. För gravida är vaccinationen gratis så länge influensaepidemin finns kvar.

Du bör vaccinera dig om du:

  • Fyller 66 år i år eller är äldre
  • Har astma
  • Har kronisk hjärt- och lungsjukdom
  • Har kronisk lever- eller njursvikt
  • Har kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av medicin eller sjukdom
  • Har svår diabetes
  • Har extrem fetma
  • Har neurologiska eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
  • Är ett barn med flerfunktionshinder
  • Är gravid

Varje år kommer nya influensavirus till Sverige. Det betyder att du inte har ett skydd mot nästa års influensa trots att du haft influensa redan eller att du vaccinerat dig. Därför måste du vaccinera om dig varje år.

Behandling

Drick mycket vätska och vila. Köp febernedsättande och smärtstillande receptfri medicin vid behov. Vänta med att träna till det att du har varit feberfri i minst tre dagar.

Andra former av egenvård för att lindra symptom som halsont och nästäppa (en varm kopp te och nässpray) kan du också använda.

Det finns läkemedel som bromsar eller hämmar virus som skrivs ut av din läkare. Men du behöver ta läkemedel inom två dagar från att du blev sjuk för att det ska ha effekt. Det är vanligast att personer i en riskgrupp får behandling med virushämmande läkemedel.

 

Linda Nestor
journalist och redaktör på Healthcare Media
Granskad av Annika Sörensen, leg läkare, specialist i allmänmedicin
Publicerad 18 mars 2013, senast uppdaterad 7 september 2018
Källor: 1177 Vårdguiden, Folkhälsomyndigheten

Senaste Nytt