Vad är RS-virus?

RS-virus, respiratoriskt syncytialivirus, är ett virus som kan ge allvarliga komplikationer om det drabbar små barn.

Vuxna och större barn får oftast inte så svåra besvär, det kan likna en förkylning.

De allra flesta barn tillfrisknar relativt snabbt men i vissa fall kan sjukhusvård under några dagar vara nödvändigt.

Så smittar RS-virus

RS-viruset smittar lätt, både genom direktkontakt och genom nysningar och hostningar.

Inkubationstiden för RS virus är tre till fem dagar vilket betyder att det tar så lång tid från att du kommit i kontakt med viruset till att du blir sjuk.

Om du har haft en infektion med RS-virus en gång betyder det inte att du är immun, utan du kan få det igen. Dock är nästa infektion oftast inte lika jobbig.

RS-virus är vanligast under vinterhalvåret och man brukar kunna se en trend att utbrotten är svårare vartannat år. Via Folkhälsomyndigheten kan du se hur många som blivit sjuka varje år.

Riskgrupper – nyfödda och sjuka barn

Nyfödda och för tidigt födda barn samt barn med hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, neurologiska sjukdomar och immunbristsjukdomar tillhör så kallade riskgrupper.

Det innebär att de har högre risk att bli allvarligt sjuka av en infektion med RS-virus.

Om ditt barn tillhör någon sådan riskgrupp ska du alltid kontakta vården om barnets tillstånd försämras.

Symptom vid RS-virus

RS-viruset ger typiska förkylningssymptom i form av snuva, nästäppa, hosta och feber. Infektionen kan utvecklas till ett astmaliknande tillstånd där barnet får en väsande eller pipande andning, svår hosta och en hög produktion av slem.

Barnet kan också tappa aptiten eller bli mycket trött och inte reagera på det som händer runtomkring.

I vissa fall kan den ökade slemproduktionen och hostan göra att barnet drabbas av andningsuppehåll vilket kan yttra sig genom att hen blir blå i ansiktet. Om barnet får andnöd ska sjukvården kontaktas omedelbart.

Diagnos och undersökning

Diagnos ställs genom att lite slem från näsan undersöks och testas för förekomst av RS-virus.

Behandling

Lindriga symptom

Vid en infektion går behandlingen ut på att lindra symptomen. Det finns flera receptfria läkemedel som kan hjälpa att lindra besvären, bland annat nässpray och febernedsättande läkemedel.

Allvarliga symptom

Om barnet får allvarliga besvär, som andningssvårigheter och svår hosta, kan sjukhusvård vara nödvändigt.

På sjukhuset kan barnet få inhalationsmedicin, medicin som barnet andas in, för att underlätta andning. Om barnet har svårt att äta kan barnet få näring och vätska via sond eller dropp.

Vid mycket svåra besvär kan barnet behöva ligga i respirator för att få hjälp med att andas. Detta är dock mycket ovanligt.

Vad kan du göra själv?

Minska risken att bli smittad

För att minska risken att du själv eller ditt barn bli smittat bör du undvika folktäta platser och att träffa sjuka personer.

Om ditt barn är sjukt

Om ditt barn är sjukt kan du tänka på att försöka ge mat i mindre portioner men med tätare intervall och att vara extra noga med vätska. Du kan även placera barnets huvud högt när hen sover eftersom det kan underlätta andningen.

Minska risken att smitta andra

För att minska risken att smitta andra bör du vara noga med handhygienen. Tvätta händerna ofta och noga för att minska risken att sprida viruset via handkontakt eller genom kontakt med föremål.

Förebyggande medicin

Det finns förebyggande medicin men det ges sällan och är särskilt för barn under 2 år som tillhör riskgrupper.